Death is easy, its life that's hard

Detta blir antagligen det sista inlägget på min blogg, så jävla tråkigt att skriva plus så när jag läser gammalt som jag skriver så känner jag mig så jävla patetisk för det låter helt fjantigt och crap. sooooo, iom att det är slutet så kan jag lika bra snacka om döden, för det är ju ultimata slutet, sweeeeet relief.

Jag har kommit fram till att jag vill dö när jag är skiiiitgammal, iaf efter alla mina kompisar har dött. För jag vill inte bli sörjd (är det ens ett ord?) iaf vill inte att någon ska sörja min bortgång, det är bara slösad tid, jag vill inte bli ihågkommen, eller sätta mitt "avtryck på världen" sånt tjafs pallar jag inte med, bara ingen är ledsen pga mig är jag nöjd, och jag skiter i om jag själv blir "ledsen". fast det kmr vara svårt att se alla ens vänner dö, men det får jag ta, jag har haft ett jävla skyddat liv så lite skit får jag fan tåla.

Jag vill egentligen inte skaffa barn (nu kom vi in på raka jävla motsatsen till död men w/e). jag VILL ha barn, men vill inte skapa människor in i denna jävla värld, den är fucking brutal och smutsig och äcklig. Jag har inte upplevt mycket skit men på senaste tiden har jag fått inblick i "baksidan" if you will. Det är såna sjuka och äckliga saker och bara tanken av att ge en person de upplevelserna bara för att uppfylla sin naturliga instinkt till att föröka sig.. jag vet inte om det är värt det.

fan vad det kändes mörkt detta inlägget, awesome.  hoppas iaf det har varit "kul" att läsa allt skit jag har kommit med

RSS 2.0